Hemma!

Det känns skönt... Men på en gång när vi kom hem så blev det ett helt annat tempo! Känns att vi är i stan. Blir liksom lite stressad automatiskt. Störigt.
Vi tog tag i lite grejer som har legat och väntat länge bland annat:

• Fixa adresser till alla som ska få tack-kort (dopet)
• Beställa ny spis + mikro
• Tvättat
• Städat toan ordentligt (luktade pissoar innan, nackdelen med en 2-åring som går på toa)
• Fixat inköpslistor för mat och IKEA (tänkte passa på nu när vi har tillgång till bil)

Imorgon ska jag lämna Dexter på förskolan med bilen, sen åka och storhandla och gå på IKEA en sväng. Sedan åka hem, lämna grejerna + bilbarnstolar, åka vidare till Södertälje och lämna av bilen. Hämta vår nya cykel (vår gamla blev ju snodd), cykla till sjukhuset och hälsa på farmor, sedan cykla till Östertälje och ta tåget hem.  Allt detta helst innan klockan 3 så jag kan hämta honom med cykeln också. Haha. Good luck säger jag bara.

Idag var vi även och hälsade på lilla Adrian och hans familj. Denna gången åkte vi hela familjen. Barnen sov i bilen, både dit och hem, (plus nästan hela vägen hem från landet). Trodde det skulle bli nattningen från hell nu, men det gick förvånansvärt bra!




I Vällingby (där dom bor) var det ganska intressant. Vi gick till en lekpark och det första vi ser är två farbröder som sitter och dricker (stark?)öl och lyssnar på musik via sina mobiler. Sen springer en liten pojke i 2-års åldern fram till Dexter, asglad, och börjar dra i honom. Dexter blev typ livrädd. Haha. Stod och gömde sig bakom mitt ben... Men sen så började de leka efter en stund ändå. Han pratade nåt annat språk, men de gjorde sig förstådda. Den andra pojken var inte ett dugg blyg och ville gärna ha hjälp av både mig och maken. Intressant hur olika barn agerar! Också intressant hur olika föräldrar agerar... Jag skulle då aldrig få för mig att dricka öl i en lekpark, mitt på dagen! Känns ju lite.... Fel?