Vid läggningen idag så slogs jag av hur stor Aston blivit! Han låg bredvid mig i sängen och gosade en stund innan jag la honom i hans säng, och när vi låg där så tänkte jag på hur det var när han var liten bebis och alltid sov med mig. Han var så liten och nu är han en pojke, ingen bebis längre! Känns så konstigt...
Nu senaste veckan har jag rensat ut kläder så de har rätt storlek i sina lådor. Under sommaren har typ alla Dexters byxor blivit för korta. Aston kan ha kläder som jag rensade ut från Dexters garderob i början på året. De kommer ju ha samma storlek i kläder snart känns det som!
Fixat deras tripp trapp stolar också, sänkt ner och justerat benlängden. Helt plötsligt ser det ut som en stol för typ en tonåring.
Äh jag vet inte. Känner mig nostalgisk. Visst är det skönt att de blir större, men samtidigt... De blir aldrig såhär små och gulliga igen.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar