Annorlunda födelsedag.

Idag fyllde Aston 1år! Min lilla bebis börjar bli så stor. Han fick lite presenter på morgonen och så en muffins med ett ljus på. Sen lämna vi Dexter på förskola och så begav vi oss till makens mormors begravning.

Så lilla Aston fick "fira" sin dag på ett lite annorlunda ställe... Men det var fint ändå och han uppträdde ypperligt, förutom när han bajsa mitt under gudstjänsten. Men måste man så måste man så att säga!

Efter så firade vi honom på ett lite roligare vis, åkte till eriksdalsbadet och busade en massa (efter att vi hämtat Dexter). Han älskar att bada den lille parveln så det var ett lämpligt ställe att fira honom på.

Såhär söt var han i morse;



- Posted using BlogPress from my iPhone

Gym.

Träningen gick bra. Aningen virrigt tyckte jag, blev lite väl mycket på samma gång. Han hade så många idéer och förslag att det inte blev nån struktur. Men är glad att jag fick tips på nya övningar, många som bygger muskelstyrkan ordentligt. Han visade också hur marklyft går till, vilket är det närmsta man kan komma i en övning inför att lyfta dockan.

Han sa också att jag har en stark rygg. Hm, undrar var den kan komma ifrån?! Bära barn hela dagarna kanske? Hehe.

Nu är min plan att springa tre gånger i veckan och gymma minst två. Gymmet hoppas jag kunna gå till på dagtid, de har barnpassning där så det borde gå. Bara att hålla tummarna att Aston accepterar att vara där utan mig.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Styr upp lite.

Jippie, äntligen tagit mig i kragen och gått och bokat tid med en personlig tränare på Friskis. Imorgon kl15 blir det av. Hade helst haft samma kille som förra gången, men det gick inte. De var rätt uppbokade nu vilket jag förstår... Alla ska väl börja träna nu igen efter semestern. Men Josef får duga! Hehe.

Firade mitt engagemang med att springa en sväng. Inte långt och inte särskilt snabbt men är ändå nöjd då det var några veckor sen jag sprang nu.

Nästa fys ska jag INTE misslyckas! Om jag nu blir kallad förstås...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Framtidsplaner.

Inga vattkoppor än! Fattar ingenting.. Igår trodde vi verkligen att det var på gång, Aston hade röda prickar på axeln och några på magen. Men sen blev det inget mer! Skumt. Att bara vänta såhär blir man ju galen av! Börjar hoppas lite att de redan haft det utan att vi märkt, men vågar inte riktigt för det lär man få ångra!

Angående mina framtidsplaner så, jo helst av allt vill jag bli polis. Men vägen dit är lång och det är osäkert ifall man kommer in. Förra omgången sökte runt 7000 personer, 2000 kom vidare till fys (jag inkluderad). Sen blir ungefär hälften av dem som klarade fysen kallade till centrala tester. Där får man göra en grundlig läkarundersökning, göra ett slags intelligenstest och ha intervju med dels en psykolog och dels med två poliser som "grillar" en. Efter det väljer de ut dom med bäst poäng till skolan.

Så det är osäkert och jag känner att jag inte kan satsa allt på ett kort. Jag måste ha en back up plan. Men det är så svårt! Min original plan var att söka PHS och att också söka till sjuksköterskeprogrammet till våren. Då hinner jag läsa ett halvår innan jag eventuellt kommer in på PHS. Att ha läst lite på SSK-programmet lär ju inte vara till min nackdel hos rekryteringen hos polisen oavsett och då har jag något att falla tillbaka på om det inte skulle gå vägen.

Det som lockar med sjuksköterska är väl framför allt barnmorska, men även typ ambulansen, narkos och sådant. Men jag tror att man också hittar intressen under resans gång så att säga och då kanske jag ändrar mig (för ovanlighetens skull). Hehe.

Det här med samhällsplanerare var mer ett sidospår jag upptäckte när jag kollade i utblidningskatalogen. Det verkade som att det kunde vara intressant men efter mötet med studievägledaren så känns det inte alls lika kul.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Åtta kronor.

Idag gjorde jag nåt som jag är lite stolt över. Jag var och handlade lite smågrejer, bland annat äpplen. Betalade och så kollade jag på kvittot, vilket jag brukar göra lite snabbt sådär. Upptäckte att de tagit för mycket betalt på äpplena. I vanliga fall brukar jag bara strunta i sånt, eftersom jag tycker det är lite pinsamt. Känner mig så snål också...

Men gick tillbaka och påpekade felet, kassörskan tackade mig till och med för att jag gjorde det! 8kr fick jag tillbaka, de hamnade i barnens sparbössor.





Mötet idag gick sådär... I bästa fall kan jag spara in ett halvår genom att använda mina kurser. Sen så är själva yrket rätt flummigt, man "blir" ju inget egentligen... Så jag vet inte. Känner mig inte supersugen längre på det alternativet.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kalas.

Idag hade vi 1-års kalas för Aston. Han fyller inte förrän på fredag egentligen men det passade bäst denna helgen. Det blev fika med tårta, en vi gjort själva. Dexter var med och hjälpte till, och maken med. Familjeprojekt! Är nöjd med resultatet, särskilt eftersom jag använde en plastpåse som sprits...




Aston fick smaka lite bulle, muffins och tårta, allt slank ner. Är inte direkt förvånad, den ungen äter typ allt, och socker har väll ingen någonsin tackat nej till?




Lite annorlunda kalas blev det dock, då ingen av mina föräldrar kunde komma. Mamma skulle ut med båten i helgen men kommer imorgon istället. Pappa skulle köra ett genrep med cykeln + utrustning då han ska cykla till Italien om två veckor. Farsan, ja han kunde inte av okänd anledning. Mina syskon kom i alla fall, och makens familj + några vänner till oss.

Imorgon ska jag till en studievägledare på Stockholms Universitet. Ska kolla om jag kan tillgodoräkna lite kurser om jag skulle påbörja samhällsplanerarprogrammet till nästa höst. Om det går så kan jag bli klar på två år istället för tre och det skulle vara sweet! Så håll tummarna!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kalas-pepp unge!

Själv hemma med barnen, maken är på 30-årsfest. Läggningar med två barn på en vuxen är verkligen skitjobbiga. Nu väntade jag med att lägga Dexter tills att Aston somnat. Trodde jag. Han började skrika 10 minuter senare. Som tur var fick jag Dexter att ligga kvar i sängen medan jag gick in till Aston. Hur? Genom att lova att prata om kalaset imorgon.

Han är verkligen eld och lågor inför det! Även fast det inte är hans eget kalas. Ballonger, alla hans favorit-släktingar kommer, saft och fika... Och hjälpa att öppna paket! Han ville inte ens läsa nån bok nu på kvällen, ville bara prata om kalaset. Sötunge.

Tygblöjor blev ju inte riktigt vad jag hoppats på förresten. Aston fick värsta skavsåret på benet av dem så fick avveckla ganska snabbt... Typiskt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tygblöjor.

Jo jag har ju bestämt mig för att testa tygblöjor. Har tänkt på det länge, sen jag fick Dexter, men har inte orkat sätta mig in riktigt... Det är verkligen en djungel! Finns massa olika typer och märken av blöjor, olika system, tryckknappar och kardborre, vikblöjor, pocketblöjor... Ja en djungel helt enkelt!

Pocket varianten verkade smidigast tyckte jag, men de är dyra! Allt i ett blöjor också, som är som en engångsblöja fast man tvättar den istället för att slänga. De är dock snordyra och man behöver massor för att klara sig.

Vikblöjor är billigast men det är i princip bara en fyrkantig bit tyg som man viker och sen lägger i en blöjbyxa. Lite väl meckigt.

Så få blev det mellantinget. Formsydd innerblöja, dvs den barnet kissar i, och så ytterbyxa på det. Innerblöjan ser ut som en vanlig blöja fast är i tyg och har en extra bit tyg på mitten för extra uppsugningsförmåga.

Hittade ett paket med typ 25 innerblöjor och 12 blöjbyxor för 300 spänn och slog till. Har bara hunnit tvätta dem hittills så någon recension har jag inte än. Nu testar han den för första gången!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Okey då.

Förlåt Ann! Hehe...

Liten svacka i bloggandet blev det visst. Min vana trogen.

I helgen blir det 1-års kalas! Och vattkoppor. Kul kul. Förhoppningsvis håller de sig borta till på måndag, men med min sedvanliga tur så kommer de säkert imorgon och är som värst på söndag...

Fast vi är i och för sig lite osäkra på om Dexter redan haft det. Han hade två blåsor på ryggen i söndags som snabbt blev skorpor. Men sen inget mer... Inkubation är ju mellan 7-21 dagar, vanligast är 14-15. Så det KAN ha varit det. Men vågar inte hoppas.

Idag bakade jag en massa bullar till kalaset. Har en ny ugn och det var första gången jag bakade i den. Gick okey, men verkar som att den är lite väl varm underifrån, bullarna blev typ brända undertill, fast de var nästan lite väl ljusa uppe. Irriterande! Men orkar icke baka en gång till, det får duga men halvbrända bullar. De ser fina ut i alla fall.




Och jo, jag var på helkroppsmassage och ansiktsbehandling igår! Fick det som födelsedagspresent i november... Såattehhh var ju dags att använda. Kom dit och fick träffa "min" massör, en blond liten späd sak. Tänkte att, Nej, nu blir det lite oljeinpackning och tafsande. Såg inte ut som hon hade någon muskelstyrka över huvud taget. Men där hade jag fel vill jag lova! Starka nypor den där bruden! Tryckte på mina muskelknutor så jag trodde både ben och armar skulle trilla av. Hur skönt som helst! Vill dit igen, helst imorgon!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Gärdet!

Sitter inne på Dexters rum och väntar på att han ska somna... Tar sjukt lång tid idag. Han sov rätt sent på dagen i och för sig så det är antagligen därför.
Men vi har haft en mysig dag idag i alla fall! Åkte ut till Gärdet och hade picknick, och så hade vi köpt en drake till Dexter som vi provflög. Gick sådär till en början men sen började det blåsa lite mer och då fick vi upp den jättehögt! Ända till linan tog slut faktiskt.




Sen gick vi för att kolla på elefanterna från cirkusen som slagit sig ner på Gärdet. Dexter tyckte det var superkul och Aston tittade storögt han med. Fick muta med fika för att komma därifrån!




Imorgon drar vi till landet, förmodligen för sista gången den här sommaren. Denna gången blir det fullt hus med både svärföräldrar och svågrar, trevligt värre!
Nu somnade han!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Trött!

Nätterna nu för tiden är för jäkliga alltså. Förstår inte vad problemet är. Aston vaknar och skriker hysteriskt flera ggr per natt, däremellan sover han oroligt och gnäller/vaknar till så jag måste gå in och klappa om honom eller ge nappen flera gånger. I natt så kom dessutom Dexter in till oss när Aston väl lugnat sig. Sov asdåligt.

Som tur är fick jag sovmorgon, ända till halv 11 faktiskt. Vi har gjort så nu att jag tar nätterna och maken morgnarna. Vet inte hur jag kommer överleva sen när maken börjar skolan igen... Men förhoppningsvis har det ju ordnat upp sig lite till dess.

Inte för att jag tror det, särskilt eftersom vattkopporna kommer göra entré snart. Då får nog ingen av oss sova. Jippie!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vattkoppor.

Usch, jag har lite ångest för något vi gjorde igår... Känns som vi försökt undvika detta hela sommaren och nu så gjorde vi det med flit. Det är vattkoppor jag syftar på. Känns som att alla haft det den här sommaren, och om de inte haft det så har de trott att de eventuellt kanske kunde ha blivit smittade och bla bla. Det är ju en epidemi som går här i Stockholm, det var bara en fråga om tid förrän barnen skulle fått det ändå, särskilt nu när Dexter börjat förskolan.

Så när jag fick sms från brorsan att deras son fått vattkoppor så bestämde vi oss efter mycket velande att åka dit och smitta ner barnen med flit. Jag tycker det känns skitjobbigt nu. Men av alternativen som fanns så tror jag att vi gjorde rätt. Såhär resonerade vi:

• Barnen kommer troligtvis bli smittade under hösten i vilket fall
• Nu kommer vi kunna vara hemma båda två med barnen när de är sjuka
• Om de blev smittade senare skulle Henrik gå i skolan och jag få vara hemma själv med dem
• Om de blev smittade efter Januari så har vi båda börjat skolan och behöver vabba/missa skolan i 2-4 veckor

Det som vägde emot är att Aston fortfarande är så liten. Och att om barnen blir allvarligt sjuka (hjärnhinneinflammation till exempel) eller om barnen får en massa ärr så är det vårt fel. Dåligt samvete garanterat.

Om jag trodde att barnen skulle klara sig ifrån vattkoppor under hösten utan att vi smittat dem med flit så skulle vi aldrig gjort det. Men det känns som sagt som att det var omöjligt att slippa ifrån. Vi har varit nära flera gånger under sommaren och undvikit att träffa folk, och då har vi varit hemma allihop så det har funkat.

Jaja. Nu är det gjort i alla fall. Får hålla tummarna för att det blir en lindrig variant.

God morgon!

I morse blev jag väckt av att maken skrek "Jessica kom, snälla!" och så ett skratt efter. Jag gick upp, och möttes av maken som bar på Aston. Han bar honom långt ut från kroppen och han kunde inte sluta skratta.

Han klämmer ur sig att Aston bajsat på golvet i köket, att Dexter ramlat i bajset, och att han tror att Aston ätit bajs! What?! Går ut i köket till Dexter som sitter på en stol och ser ledsen ut. Råkar trampa i bajs. Försöker torka av foten samtidigt som Dexter sitter och säger "oj oj" och "hjälp mig mamma". Inser att han har bajs över hela benet och att det är ganska taskigt av mig att torka av mig själv först.

Så torkar av Dexter hjälpligt och sen bär jag honom till duschen som redan ockuperas av bajsätaren.

Liksom HUR händer det här? Vart var maken när hela härligheten skedde? Han slängde en blöja fick jag höra sen. En blöja som kunde förhindrat det hela. Bevisar bara att VAD SOM HELST kan hända på en halv minut när man har barn.

Men jag skyller på maken. Detta hade aldrig hänt om jag varit själv med barnen. Nej nej. Host harkel.... Ehhh. Vi säger så.

Hur som helst var jag inte jättesugen på frukost sen.



Finsmakaren, här ätandes ost och kex.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Min stora pojke.

Cyklade och lämnade Dexter på förskolan i morse. Han är bra på att få en att känna sig duktig min son, satt och sa "snabbt du cyklar mamma!" hela tiden. Artig är han också, när vi cyklade iväg så stod jag upp för att få fart på cykeln, då sa han "sätt dig, sätt dig!" till jag gjorde det, och då sa han "tack mamma". Haha, lilla sötunge!

Nu när han börjat på storbarn så lämnar man honom i lekparken nedanför förskolan. Alla har en väst och så får de springa runt lite som dom vill. Han har blivit så stor, det är helt sjukt! Känns lite sorgligt samtidigt som det är fantastiskt roligt att se han utvecklas. Han är så himla rolig nu också, skojar och säger roliga
saker.



6 månader gammal



1,5 år gammal



2,5 år gammal

- Posted using BlogPress from my iPhone

Mhm.

Sovmorgon idag! Kunde jag sova? Nej. Typiskt, men det är som det brukar. Skönt att bara ligga i sängen och slappa om inte annat. Idag har vi dessutom ingenting planerat alls, vilket känns hur skönt som helst. Varit lite mycket senaste dagarna tycker jag, även om det mest varit ganska roliga saker (när/hur hände det att jag började tycka att storhandla är kul?!).

Igår lämnade jag tillbaka bilen hos min farmor som sagt, och så stannade jag och fikade en stund. Vi pratade om allt möjligt, från vädret till döden. Jag har alltid haft nåt särskilt band med min farmor, det är nåt speciellt med henne. Jag träffar henne inte alls så ofta som jag vill och borde. Borde försöka styra upp det på nåt sätt, men det är svårt när vi dels bor rätt långt ifrån varann och så allt med barnen. Är väl bara undanflykter i och för sig, vill man så gör man.

Var hos min pappa som har en cykelaffär också och hämtade ut en ny cykel. Vår gamla blev ju snodd för en månad sen ungefär. Fick lite flashbacks från när jag jobbade där, saknar det lite... Doften av cykelolja, ahhh! Så gott! Och det är nåt speciellt med att ha riktigt smutsiga meckarhänder och sen gå och tvätta dem och se hur vattnet blir helt svart. Haha. Jag är lite störd med det där känns det som.



Vårt nya vrålåk, blev en röd istället för svart denna gång. Hoppas vi får behålla den!

Halva listan avklarad.

Blev inte riktigt som planerat idag. Åkte och storhandlade och shoppa lite på Ikea, men de två sakerna tog lite för lång tid så struntade i resten. Åker imorgon och fixar det istället. Enda anledningen att åka idag var för att slippa betala parkeringsavgift, men känns som det kan vara värt 30 spänn att slippa hetsa.

Blev en hel del inköp, ungefär en hiss full;




En hel del mat och så lite grejer som vi tänk köpa länge på Ikea, bland annat lite fler lådor till barnens bokhylla, en stor pastakastrull, tvätthängare (gamla var lagad med tejp), lite fler glas och koppar... Och så köpte jag en ny kudde till mig själv. Jag har tre sen innan och alla är värdelösa. Nu slängde jag två av dem och behöll den minst värdelösa som "lägg under magen kudde"... Hehe.

Dexter fick börja direkt på storbarn idag, fick ny hylla på andra sidan hallen. Kändes stort! Han var ganska ledsen när jag gick, kändes jobbigt. Men så var det ju 6 veckor sen sist han var där så inte så konstigt kanske...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hemma!

Det känns skönt... Men på en gång när vi kom hem så blev det ett helt annat tempo! Känns att vi är i stan. Blir liksom lite stressad automatiskt. Störigt.
Vi tog tag i lite grejer som har legat och väntat länge bland annat:

• Fixa adresser till alla som ska få tack-kort (dopet)
• Beställa ny spis + mikro
• Tvättat
• Städat toan ordentligt (luktade pissoar innan, nackdelen med en 2-åring som går på toa)
• Fixat inköpslistor för mat och IKEA (tänkte passa på nu när vi har tillgång till bil)

Imorgon ska jag lämna Dexter på förskolan med bilen, sen åka och storhandla och gå på IKEA en sväng. Sedan åka hem, lämna grejerna + bilbarnstolar, åka vidare till Södertälje och lämna av bilen. Hämta vår nya cykel (vår gamla blev ju snodd), cykla till sjukhuset och hälsa på farmor, sedan cykla till Östertälje och ta tåget hem.  Allt detta helst innan klockan 3 så jag kan hämta honom med cykeln också. Haha. Good luck säger jag bara.

Idag var vi även och hälsade på lilla Adrian och hans familj. Denna gången åkte vi hela familjen. Barnen sov i bilen, både dit och hem, (plus nästan hela vägen hem från landet). Trodde det skulle bli nattningen från hell nu, men det gick förvånansvärt bra!




I Vällingby (där dom bor) var det ganska intressant. Vi gick till en lekpark och det första vi ser är två farbröder som sitter och dricker (stark?)öl och lyssnar på musik via sina mobiler. Sen springer en liten pojke i 2-års åldern fram till Dexter, asglad, och börjar dra i honom. Dexter blev typ livrädd. Haha. Stod och gömde sig bakom mitt ben... Men sen så började de leka efter en stund ändå. Han pratade nåt annat språk, men de gjorde sig förstådda. Den andra pojken var inte ett dugg blyg och ville gärna ha hjälp av både mig och maken. Intressant hur olika barn agerar! Också intressant hur olika föräldrar agerar... Jag skulle då aldrig få för mig att dricka öl i en lekpark, mitt på dagen! Känns ju lite.... Fel?

Landet!

Nu har vi varit på landet hela familjen ett par dagar och det känns betydligt roligare än när jag var själv. Betydligt mer krävande också förstås men det är det värt!

Vi har badat, både från bryggan och i balja (endast barnen i det senaste). Lekt, myst, plockar bär, ätit bär, jag och Henrik har druckit te och spelat backgammon på kvällskvisten, ja det har varit trevligt helt enkelt.



Aston städar verandan.




Dexter och maken ska ut och plocka bär.




Barnen åker vagn till sopkorgen.




Backgammon, var ungefär 4 år sen sist jag spelade!




Lite hallon vi plockat.

Idag åker vi hem och på måndag börjar Dexter på förskolan igen! På storbarnsavdelningen! Blir spännande.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hem till familjen!

Överlevde även denna natt, utan några incidenter dessutom. Skönt! Var dock tvungen att läsa ut boken innan jag la mig, så jag inte skulle ligga och fantisera ihop läskigheter från den. Inte illa pinkat att läsa ut en 400 sidors bok på en eftermiddag/kväll. Fatta vad mycket böcker jag skulle kunna ha läst om jag hade lite mer tid för mig själv!

Men nu saknar jag min familj. Så det gör ont i magen. Varit ifrån dem i 48 timmar och det räcker verkligen. Lite av ett wake up call det här, ibland längtar man så innerligt efter att få vara ensam (när man haft en skitjobbig dag med barnen tex) men det är inte så jäkla kul/skönt som man tror.

Nä, ska packa ihop mig i bilen och åka till färjan nu. Vill inte missa den!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Duktig kicka.

Jag har gjort lite nytta nu, känns bra. Har skakat alla mattorna i stugan, sopat lite inne och vattnat blommorna på altanen. Så sopade jag altanen också. Efteråt var jag ungefär lika dammig som mattorna var innan behandlingen, så jag gick ner till vattnet och tog ett dopp. Första gången jag doppade huvudet den här sommaren faktiskt.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Läsa bok tror jag det får bli.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Precis så som man inte vill vakna.

Jag överlevde natten! Men det var på håret... Och då menar jag PÅ håret.

Vaknade nämligen med ett ryck runt halv1 i natt. Av att det kändes som att något var i mitt hår. Rycker till (såklart) och då låter det som att något krafsar/springer iväg! Iouw! Fick lite panik och tände lampan. Såg inget såklart.

Kan ju säga som så att det var INTE lätt att somna om efter det. Låg och funderade länge på vad det var för något, en mus kanske? Det skulle förklara krafset. Om inte krafset skulle hörts så kunde det varit en fluga eller nåt. Men så började jag ifrågasätta om jag ens hört krafset? Eller känt nåt i håret? När man är nyvaken är inte alla sinnen på topp direkt.

Jag övertalade i alla fall mig själv att det nog inte var en mus, och OM det var det så gjorde det inget, för de är inte farliga. Sen började tankar gå till spöken och sånt, fast jag inte tror på dem egentligen. Men där fick jag hejda mig själv för hade jag börjat nojja om det hade jag aldrig somnat.

Till sist så måste jag somnat ändå, för jag vaknade vid 9 i morse. Är lite sugen på att åka hem ikväll men ska försöka stanna kvar och ta det som en utmaning. Eller nåt.


- Posted using BlogPress from my iPhone